Ikväll är det trettioårsbaluns!
Jag ska få smörgåstårta och fira min fina vän Kim!
(eller Kin, som han hellre vill bli kallad)

Bakslag.
Jag deppar ihop.

"Jag eh måste gå och köpa lite kött!"

Jag kan Bengts livshistoria nu.
Det är alltid han som håller i basjävlainfon och han säger alltid
samma jävla saker.
Skjut mig någon.

Nu när jag inte är så arg längre..

Jag vill till och börja med se mig själv som ledig, inte arbetslös.
Jag ska njuta av att det är vår, sola fram fräknarna på näsan, jag ska anse mig förtjäna den egentid jag kommer få när Hanna är på dagis femton timmar i veckan, jag ska vila, gravid som jag är.
Jag ska dricka kaffe på en filt, äta en glass och leka i lekparker med min gullunge och med mina fina vänner.
Jag ska känna efter varje helg och inför varje helg hur underbart det är att veta att jag får spendera den, hela den, tillsammans med min familj, inte på jobbet.
Jag ska träna, lunka på stan, sitta på en bänk.
Jag ska sluta stressa och jag ska gå långsamt hem från dagis och titta på magnolian varje gång och njuta av solen och fåglarnas kvitter.
Jag ska.
Jag vill och jag kan.
Visst blir det inte lika många glassar som jag tänk, eftersom jag inte kommer ha någon inkomst men det är ju också bra, för då kommer jag ju förhoppningsvis inte gå upp så förbannat mycket i vikt.
Jag behöver inte jobba med feber något mer, för att ställa upp och vara snäll mot alla andra.
Jag behöver inte ha dåligt samvete något mer, för att jag kanske inte orkar som förr.
Jag behöver inte.
Jag ska ha det bra.
Så jävla bra till och med.

Det är en fin dag, trots regn och hagel.
Jag tar tag i saker, de där jobbiga, som jag annars brukar dra på in i det sista.
Jag är trött, fast pigg och ikväll kommer adoptivdottern på middag.

Idag snor vi åt oss lite av den där solen som tydligen kommer
försvinna en längre tid.
Lekparken med Emelie och Lo för att sen bli bortskämda med bjudlunch.
Kom snö för all del.
Kom!
Jag vet ju att våren är jäkligt nära ändå, så kom du.
Det gör inget.
Vad vore april utan aprilväder liksom?!

En mycket trevlig lunch med tjejorna, 999 på repeat, bus och lek med
kusin och syssling och nybörjarstekning av raggmunkar.
Det var min dag.
Hur var din?

Årets skiva beställd!

Jag har FANTASTISKA vänner!
Tack!!

999

- I morgon.

Fel fast ändå rätt

Hanna säger att det inte heter ögonbryn, utan överbryn.
Tja..varför inte liksom?!

Malou har dukat upp ett bord fyllt med godis.
Som gäst har hon en föredetta sockerberoende.
Jävligt schysst att låta gästen sitta där med näsan i kilo efter kilo med godis.
Jävligt schysst..

En promenad i sakta mak senare och jag är så jävla tvärslut.

Mjaha.
Då var jag tillbaka.
Arbetsförnedringen.
Tröttsamt och jävligt är bara förnamnen..

Idag har vi varit på trettiosjuårskalas.
Grattis faster Sandra!

Ur led är tiden

Och där kom det.
Hormonpåslaget.
Fan.

Han som alltid är vaken till efter midnatt har somnat på soffan innan
klockan nio.
Huh?!

Välkommen härliga vår!

En fredag

Här har ni en liten, men fin spellista: En Fredag!
Lyssna och njut.

Ibland så dör jag lite grann..

Status: Normalt

Idag fick vi lyssna på och mäta Bosse.
Han låter som en galopperande häst på asfalt och magens kurva följer veckorna precis.
Status: Normalt.
Ljuvligt.

Ja.
För er som inte har hängt med så är jag efter i morgon åter igen arbetslös.
Jag avslutade min sista arbetsvecka sjukskriven med ny förkylning och feber.
Galant.
Toppen.
(Jag försöker bara hålla humöret uppe..)

Det är strama budgetar framöver.
Nästan minsta lilla slant som kan komma att bli över åker in på det så kallade maj-junikontot.
Det är då vi bara har, med största sannolikhet, Stefans lön att överleva på.
Klart att det löser sig, det har det ju för fasen alltid gjort, men ont gör det när jag inser att matbudgeten i nuläget behöver beskäras - till hälften.
Det löser sig.
Så klart.

Ja, vi funderar på adoptera dig

I kväll hade vi vår adoptivdotter på middag.
Hur mysigt som helst!

Fack it!

Kerstin på avdelning 16 - du är en klippa!
Synd bara att det inget fanns att göra..

Du är det finaste som finns

Man hör vad man hör. Liksom.

"Börnen sover i sitt lugna bo.
Han är inte fali bala vala vali.."

Fortfarande är det här The Airborne Toxic Event – Sometime Around Midnight en av de bästa låtarna.
Fantastiskt!

Bordet

Så!
En sak mindre.
Nu ligger det på någon annans bord.
En stund.

Om jag inte vill då?

Kan någon annan göra det åt mig?

Jag borde klippa mig och skaffa mig ett jobb

Jag har fler borden.
Som att ta bort det där punkiga, svarta nagellacket som blev om möjligt ännu mer punkigt efter disken när det flagnade av.
Jag borde städa och plocka bort den där tomma kartongen som stått i hallen i snart en månad och jag borde klippa mig.
Jag borde ta reda på den rena tvätten som fortfarande ligger i tvättpåsen sedan i lördags och byta påsen i blöjhinken.
Men kanske mest av allt borde jag ta hand om mig själv, jag borde le och vara glad, inte vara rasande arg och fly förbannad.
Jag borde ta det lugnt kanske gå någon yogaklass, lära mig andas och gå in i mig själv.
Men inget av det jag borde göra gör jag.
Inte idag.
För jag orkar inte.
I alla fall inte idag.
Jag är ett äppelskrutt.
Ett utskitet äppelskrutt.
Vi får se om i morgon är en dag att orka.
Jag borde ju i alla fall..

Jag borde diska.
Ja, det är precis vad jag borde.
Sen borde jag även ringa facket igen.
Men efter igår är jag helt slut, och alldeles tom i själen.
Jag tar today off och krigar vidare i morgon istället.

Ibland, när jag är ensam hemma, brukar jag (fortfarande!) för att bli på bra humör låtsas att min hårborste är en mikrofon.
Sen står jag där i vardagsrummet, sjunger för full hals och låtsas som om jag är en stjärna.
Fast säg det inte till nån..

Kärt barn har många utseenden

Raseri-rasera

Idag har varit en riktig jävla rövhordag.
Så jävla usel.
Jag har varit så förbannad, besviken, känt mig så otroligt lurad, hånad.
Vad får jag för allt det jag gör och har gjort?
Inte ett jävla ruttet skit.
Eller bara skit snarare.
Tydligen är det ju jag som är skit då, för skit ska ju skit ha.
Fuck jävla you.

Jag bara älskar födelsedagar, min egen och andras, helgdagar och
andra sådana där något mer högtidliga tillfällen.
Redan nästa helg har vi faster Sandra som fyller, sen är det Kim som
firar trettio år, sen påsk och sen..
Ja, våren äro fylld av dessa festligheter!
Fantastiskt!

Kaplabygge

Tänk om helgen kunde vara en dag till.
Fint va?!

Jag älskar Dig

Något bättre..

Ungkarlskyl

En fin dag för picknick och bus

Tack L och J för en mysig eftermiddag!

Tålamod..

Hej och välkommen till familjen!

Jag känner det på mig

Det här kommer bli en fantastisk dag!

Något roligt bland allt tråk:
I helgen ska jag införskaffa min nya lilla vita!
*pryltönt*
(om Telianerna har den på lager det vill säga..)

Yes.
En dag till avklarad med feber på jobbet.
Ja, det är synd om mig.
Jävligt synd är det just nu.
På't igen i morgon.
Men sen är jag ledig.
Sen.

Tvärless

Idag är det jag som intar Apoteket och laddar upp med alla
förkylningspryttlar jag kan komma åt.
Jag tänker INTE må dåligt längre.

Rena köksbänkar ger ro i själen.

Det är helt sjukt

Ja.
Vab i morgon igen då eftersom Hannas feber är tillbaka.
När ska skiten få ett slut?

Jamen då välkomnar vi den femte feberförkylningen, bara i år.
Grattis på söndag.
Grattis på mig..

Nu har jag daltat färdigt

I torsdags hörde min granne av sig via facebook och sa att dom på
lördag, igår, skulle ha fest och att musik kommer att spelas till
midnatt.
Det är inte okej att spela musik fram till midnatt, men okej, låt gå
för den här gången, det var ju trots allt några veckor sen sist.
I våran brevväxling säger grannen att vi får stå ut och att dom ska
försöka dämpa sig efter klockan tjugotvå och att dom faktiskt försökt
att inte ha fester så ofta.
Som om det vore ett tvång att ha fester.
Nåväl.
Jag tackar för att dom sagt till innan, för att visa någon slags god
vilja och hoppas sen på det bästa.
Klockan 23, efter melodifestivalen, sätter det igång.
Jag var nästan stolt där en stund över att dom lyckats ha fest på en
jävligt schysst nivå, så pass att jag idag tänkt tacka dom för den
respekt dom visat.
Jag misstog mig.
Efter att jag hört bland annat Sean Banan tre gånger, Magnus Uggla och
Swedish Housmaffia på högsta volym skrev jag till honom, kvart i
midnatt, att nu räcker det.
Sen tar det ju ytterligare tjugo minuter för alla att ta sig ut i
trappen, med öppen dörr, det tjoas och härjas och med våra
papperstunna väggar och dörrae så låter även det som om dom står i
våran hall.
Nu får vi äntligen sova!
Men nej.
Klockan tre vaknar jag.
Av musik.
Jaha, efterfest också minsann.
Hur fan vågar ni?!
Klockan är över fyra när jag till slut somnar om.
Vad är det för fel på er, grannar?
Vad i hela friden är det ni har så jävla svårt att fatta?
Jag har daltat klart nu.
No more mr nice guy.
No more.

Är hon två sa du?

Jag lägger över Hanna från soffan till hennes säng, hon vaknar, vill ha nappen.
Jag ger henne den, klappar henne på ryggen och är på väg därifrån och
ska stänga till hennes dörr lite, som jag alltid gör.
"Inte stänga!" hör jag henne säga.
Jag svara okej och provar gå därifrån.
Vad hände?!
Ville min lilla rara faktiskt sova i sitt eget rum i natt?!
What?!
Jag är fortfarande mållös.

Se hur det spritter i buskar och grenar av liv och av dans

Upptäckte just när jag drog ner persiennen att vi har länets tröttaste
fluga i fönstret.
Hej och välkommen vårtecken!

Ja, då fick jag mig ett gott skratt ikväll igen.
Av den här: http://jemawa.blogspot.com/2010/02/va-fan.html - igen.
Fan-tastiskt!

Som en strut in da nät!!
Kom igen nu för i fasen NH!

Idag har vi..

..stolt poserat med nya tröjan från Stin.

..läst Ingrid med Kin.

..donat lite med lera, bara för att inte hinna somna innan middagen.

..firat Alvins fyraårsdag med massor av prinsesstårta.

Det är ganska tydligt att jag har varit hemma i en vecka med Hanna.
Har ingenting annat att prata om.
Men i morgon kör vi - Dressmannhelg.

Dom visar herr Flinck på tv inför morgondagens festival.
Hanna säger:
"Han är lite trasig!"
Hon har ingen aning om hur rätt hon har.

Hanna anser att mössa även inomhus är bra för hennes små öron.

"Inte städa mina tuschpenner. Rita sen, äta macka först."
Tänk vad lite Ipren kan göra.

När man går så här i väntans tider så blir man fylld av nostalgi och
hittar dom här bilderna.
Hanna, bara någon dag gammal och alldeles på tok för liten för bilstolen.
Det är ju alldeles fantastiskt att vi ska ha en till sån här liten mirakelbebis.
Helt jävla fantastiskt!!

Dubbelt upp

Doktorn säger dubbelsidig öroninflammation.
Vår stackars lillgris mår långt ifrån "ba".

Den här lilla fröken sover nu, med handen innanför byxlinningen, efter
att ha skrikit aj och krumbuktat sig i en och en halv timme idag.
Hon hade tydligen så ont att hon inte visste vart hon skulle ta vägen.
Hon grät, jag grät.
Hjälplös kände jag mig.

Vabar vidare..

Och där kom Hannas feber tillbaka.
Nästan så att jag fick skämmas att jag ens lämnat henne på dagis idag.

En milstolpe

Tänk att saker bara kan lösa sig.
Tretusenkronor glass.
Ja tack!

Jag kan sitta och titta på min mage hur länge som helst, hur den böljar fram och tillbaka när Bosse härjar där inne.
Det om något är helt fantastiskt!

Det blev en heldag, en fantastisk sådan, med underbara vänner.
Precis vad jag behöver.

Det kommer kanske inte alltid vara så

Hanna lägger kinden mot min mage.
"Jag tycker om bebisen!"