Sju sorters kakor

Ja, eller två i alla fall.
Hanna och jag slog till och bakade lite igår.

Hanna läser. Hanna skriver. Hanna räknar addition. Jag tror att det kommer göra henne gott att börja förskoleklass om ett år.

Livet alltså.
Jag försöker verkligen uppskatta det mellan psykbryt, gråtstunder och teman. Ungarna är alldeles underbara, men de går på mina nerver som är av den överöverkänsliga typen just nu.
Och det luktar fortfarande hemskt här hemma. Jag vill att det ska lukta oss.

- Hanna, jag är stolt över dig.
- Och jag är stolt över dig!
- Jaså? Över mig? Varför då?
- För att du ångrade dig och låte mig gå på kalas.

Hanna har varit ett litet monster hela förmiddagen och till sist kände både jag och S att man faktiskt måste göra sig förtjänt av att få göra roliga saker.
Som att gå på kalas, till exempel.
Det var därför vi kom försent, Linda.

Hanna och jag kommer så galet jävla dåligt överens just nu.
Det gör så sjukt ont i hjärtat på mig att jag bara vill skrika. Och slåss.

Pluggar jag inte så sover jag. Det är fullt ös, allt är nytt, svårt och blir lite överarbetat i rädslan för att göra fel eller för lite.
Magen syns. Eller just idag var en sån dag när jag såg ut att vara i vecka 17, fast det bara är vecka 10.

Hanna och jag småbråkar om vilken toalett hon ska gå på för att inte väcka Pelle.
"Fast nu tror jag nog att du måste lugna ner dig lite, mamma."

Hanna sjunger "jag kan inte ens stå utan din luft i mina lungor.." och säger sen: "Kan vi lyssna på den? Snäääälla!"
Mitt hjärta smälter.

Hanna fick post ända från London, England idag.

"Jag vill inte sova i min säng. Jag vill sova i eran säng för jag bara drömmer mardrömmar i min säng!"
Mardrömmar om monster.

Ett års väntan är över

När Hanna ska sova gör hon allt för att slippa. Eller allt för att få vara kvar uppe snarare. Hon bryter ihop över allt, precis allt: över att det är tråkigt i Jacks stuga för att det inte finns någon lekpark där (vad vet hon om det liksom?!), över att hon inte får följa med på bröllopet på lördag, över att hon ska ta spruta när hon är tio, över att nästa bebis inte får heta Boots, över att hon inte vill flytta hemifrån när hon blir stor..
Bara för att nämna några saker.

Förbannade nacke. En hel helg förstörd. Hanna har dock varit urgullig: "Mamma! I morgon kommer du vara gladare! Jag älskar dig, fina, söta mamma!"

En lång, varm och härlig dag. Vid poolen. Mjölken är slut och så är också vi.

En liten kanin, en raket och ett staket. På andra sidan staketet står ett gäng kossor.

Hannas önskelista för sommaren

Listan är inte riktigt klar. Allt detta

hinns ju med på en vecka..

Att försöka hålla på regler mitt i natten suger.
"Jag SKA sova i eran säng!"
Jag blev arg. Hon snodde en av mina kuddar och gick tillbaka till sin säng.
Hela jag är ett dåligt samvete idag.

Hemma hos mina hjärtan

Jag är svintrött men rädd för att sova.
Men i morgon drar jag och ser världsbästa bandet.
En heldag, eller ett helt dygn, med en av mina bästa vänner, öl, sol och grym jävla konsert.
Det är jag värd.

Att somna på rutin

Hur som helst.
Hanna! Vår fantastiska, underbara Hanna gör sin mor så stolt att hjärtat spricker.
Varje kväll med de nya nattningsrutinerna har funkat!
Hon är så jävla duktig!
Gulliga, stora unge!