Äntligen Sommarlov!

Hade det sista betygsamtalet nu på förmiddagen.
Summa sumarum:
Matematik 2 b - betyg C
Naturkunskap 2 - betyg D
Psykologi 1 - betyg D
Psykiatri 1 - betyg D
Galet nöjd.
Efter att ha varit sjukskriven så börjar jag plugga. Heltid och på distans.
Så klarar jag det så här jäkla bra.
Stolt. Som fan.

Idag slog det bakut.
Stress, press, trötthet, nervositet, tacksamhet, samvete.
Jag blev till ett mindre monster i morse.
Men det har nog gått över nu.

Vi åkte tåg av förklarliga skäl till Vagnhärad idag för att fortsätta festa. Jerry fyllde 35 idag och min mors smörgåstårtor hägrade. Jag åt tre portioner. Stora portioner.

Alltså, på riktigt nu.
Jag är så jävla djupt tacksam för allt och alla!
Underbara ni!

Som ett barn på julafton vaknar jag, innan klockan ringer, den ringer inte än på en stund heller.
#frumoscarda

Vi körde en rehörsel dinnör.
Det är i morgon jag blir fru!

Två dagar skola kvar.
Två dagar som fröken Wahlstedt kvar.

Så blev nästa febrig.
Jag pluggar, provsminkar bröllopssmink och frisyr.
Ska man växla ringarna under vigseln?

Så blev det farmors födelsedag och vi drog till Kvegerö för att träffa släkten med tillhörande
kottkastning och regn.

Midsommar

Blommor, kyla, feber och snor.

Två barn, smårisiga sådana, bytes bort i några timmar så jag kan få plugga.

Hannas önskelista för sommaren

Listan är inte riktigt klar. Allt detta

hinns ju med på en vecka..

Övade bröllopshår i solen igår.
Senare moffade jag i mig en halv ananaspaj. Hej bröllopsform!
#måstetränanästavecka

Klockan åtta, midsommardagsmorgon, är det knäpptyst även i stan.
Bortsett från alla kvittrande fåglar.

Helst hade jag önskat få bädda ner mig hela dagen.
Men vi följde planen.
Pelle har haft feber, och kanske mycket tack vare eller pågrund av, lite beroende på hur man ser det, just det så orkade jag med dagen.
Nu är midsommarafton över för den här gången.
Tack alla!

Att försöka hålla på regler mitt i natten suger.
"Jag SKA sova i eran säng!"
Jag blev arg. Hon snodde en av mina kuddar och gick tillbaka till sin säng.
Hela jag är ett dåligt samvete idag.

Det börjar ta knäcken på mig nu.
Yrseln. Tröttheten.
Jag skulle kunna sova dygnet runt.
Jag försöker vara glad när jag egentligen känner mig ledsen långt in i själen.
Jag vill inte fira midsommar i morgon. Jag vill inte le och se glad ut när det känns som om jag ska svimma hela tiden.
Jag vill sova, för när jag sover känner jag ingenting.

Tidig bröllopspresent!!

Nu har jag gått runt med yrsel konstant i en vecka.
Alkohol jämnade ut det hela.
Man kan ju inte dricka öl jämt dock.

Hemma hos mina hjärtan

Babes!!

Vi gifter oss ju för fan nästa vecka!!

Den där känslan av tomhet efter att något roligt är över.

Kentfest alltså

Det var fint.

Jag är svintrött men rädd för att sova.
Men i morgon drar jag och ser världsbästa bandet.
En heldag, eller ett helt dygn, med en av mina bästa vänner, öl, sol och grym jävla konsert.
Det är jag värd.

Jag har haft den vidrigaste natten på jag vet inte hur länge.
Mardrömmarna avlöste varandra och jag hann inte återhämta mig mellan. Jag hann knappt somna om innan nästa mardröm var påbörjad.

Igår.
Våra underbara barn har varit fantastiska den här veckan när jag har mått som en gammal gnu.
Ändå har jag varit, vid tillfällen, rasande.
Det krävs inte mycket nu. Inte mycket alls.

Idag.
Den blomstertid, Idas sommarvisa, lyckliga studenter och "The show must go on".
Efter middagen låg jag på soffan och längtade efter att få dö.
Jag vet att det inte är "riktiga" känslor. Jag vet.
Men ändå..

Bröllopskläder - check!

Jag känner mig liten. Jätteliten.
Jag vet att det är övergående, att det bara är biverkningar av utsättningen, men mitt i allt det här så känns det outhärdligt. Och jag känner mig liten.
Liten och väldigt sårbar.

Sjunger "Ute blåser sommarvind".
Börjar böla. Som ett litet barn.

Hej och hejdå världens vackraste skor.
Jag hinner inte lära mig gå i er till bröllopet...

Så var vigselintyget och hindersprövningen inlämnad på stadshuset.
Det närmar sig.
#herrochfrumoscarda

Utsättningssymptomen väller över mig.
Det här är precis vad jag behöver.
Sol och kaffe.
(Och ja - jag SKA sluta röka igen. I höst, när jag kommit in på utbildningen.)

Här sitter jag. Försöker bli av med ångesten.
Jag borde gå in till min familj, men jag vill inte. Är rädd för att bli arg. Är rädd för det där stora mörka hålet.
Jag tror jag sitter kvar här i solen en stund. En liten stund.
Lyssnar på kajorna och bussmotorer.
Här skadar jag ingen.

En förmiddag på Teatergatan.
Vi bor jävligt bra här.

Idag är en dag av extrem melankoli.