Fullmånen jag undrar, vad lyser den för?

Tada!!

Lagom till att övernattningsgästerna kommer så blev det ett rum av svarta hålet.
(ni som har varit här vet hur det såg ut innan..)

"Jag jobbar på!"

Hanna fick en rulle "tip" av morfar.
Resultatet av det ser ni här.

Jag tappar kontakten.
Med dig.
Min önskan inför det nya året:
Må bättre. Bli mer jag.

Gladlängt!

Guldklimpen

Jag är full, jag är trött, jag är lycklig.
Vi har haft världens underbaraste familj på middag, vin, djupsnack och golf.
Tack för att ni finns och vill vara en del av oss.

Min vackra lilla pojke. Vem ska du bli?

"Jag är ledsen. Jag är ledsen för att Christine inte kommer. Jag är allvarlig!"
Hanna, snart 3 år.

2012 var året..

..då jag fyllde trettio.

Jag fick mitt andra barn och blev sjuk, fick erfara en förlossningsdepression med tillhörande panikångest, ilska, glädje, kärlek och sorg.

Det var året då jag äntligen blev vuxen och tog körkort.

Året jag hatat och älskat.

Stort tack alla nära och kära för att ni funnits till, stöttat, älskat och druckit kaffe.

"Det har varit ett ensamt år

Jag ska aldrig ignorera dig igen

Jag ska aldrig ignorera kärleken

Mina nyårslöften"

http://open.spotify.com/track/3kBbYmw4WwYvxtbSOMYlfF

Det är knäpptyst i Bergshammare.

Har haft en fantastisk jul.
Glada, lugna, dock sjuka barn, god mat, glögg och drinkar, fina
familjer och roliga klappar. Feberfrossa med filt, ett täcke, två
täcken.
God jul.
Och TACK!

En trött och en jäkligt nöjd.

Hanna har redan öppnat alla sina julklappar som låg under vår gran.
Hon verkar nöjd i alla fall.

GOD JUL!

Tack Sandra, kusiner och farmor för att ni kom på julegröt.
Hanna lämnade gröt till tomten under granen i hopp om julklappar.
Vi får se hur hon reagerar i morgon bitti.

Det är bara jag och Hanna vakna. Pelle somnade om.
Vi har tänt ljus och tittar på Barnkanalen.
Kvalitetstid deluxe såhär dan före doppardan.

Oj och tack för idag alla söta, rara fikagäster! Ingen nämnd, ingen glömd.
Kärlek! Kärlek!
Jag är pigg som en mört, för jag har inte tagit min sovtablett, för
Pelle har huxflux fått någon falsk krupp eller rs-virus eller nå jäkla
skit, så jag vill inte ligga tvärdäckad i natt om det skulle bli
värre.
Är det jul så är det.

Stackars Pelleboy.

Lådvin, paketinslagning, pepparkaksbak, storhandling, avbokade tid på
psyk för jag tyckte att jag mådde för bra men fick dåligt samvete,
"jag är ledsen för att jag har ingen lillasyster", gratis bredband en
månad, sista dagisdagen för året, julapelsinpyssel, Hannagos,
bebisgos, sillinläggning, köpte rött läppstift för att det är så
snyggt men såg ut som en jubelidiot.
Ibland har faktiskt dygnet exakt så många timmar man behöver.

Hanna klär granen. Alla hänger på ungefär samma ställe, men ack så
fint det blir.

Vi drog hem till Lady Gagga, gavna en julklapp och mysfikade lite.
Världens bästa Lady.

Igår fick jag den här fina tomten av min vackra dotter.
Gjord på dagis och inslagen i paket och allt.
Moderslycka.

Hemma

Åkte till Oxelösund i detta underbara vinterväder.
Kaffe med fin vän.
Känns fortfarande helt galet att bara dra iväg själv med bilen.
Total frihet och samtidigt totalt eget ansvar.

Borderline?

Tack min vän S.Obril för att du finns och för att du hjälper mig när
jag känner mig tungsinnad.

Grattis på födelsedagen min vän!

Ibland, oftast vet jag inte varför jag känner mig ledsen.
Men en del gånger vet jag faktiskt det.
Det har varit en bra men kämpig dag.
Min kropp, mitt huvud, mitt allt, mitt jag har hatat mig.

På måndag lovar jag mig själv att börja träna igen.
Eller, alltså, jag lovar redan nu att på måndag ska jag börja träna igen.
Ja, ni fattar.

Inte alls tokigt

Jaha.
Idag skulle vi egentligen varit i Tranås på Hildas dop, istället blev
det någon form av hängig sjukstuga med pepparkakskristyrering,
marängbakning och med en bil som inte startar.
Det fanns väl en mening med det också, skulle jag tro.

Igår fick jag intressant information av min kära vän Erika, nämligen
att en av hennes släktingar tidigare ägt denna herrgård, Ekeby.
Det var mannen med svarta hatten på bilden som lät bygga upp
kolonilotterna med rabarber och jordgubbsodlingar, Svante Hagman heter
han och var en avlägsen släkting till Erika.
Den andra bilden på huset är taget 1899.

Jag har inte så mycket att säga längre.
Jag tar mina mediciner, en på morgonen, en på kvällen.
Däremellan lagar jag mat, diskar flaskor, plockar undan kläder och
leksaker, busar med barnen, tänder ljus i ett försök att mysa till
det, fikar och dricker kopiösa mängder kaffe och umgås med människor
jag tycker om och som ger mig energi.
Livet lunkar på.
Och jag försöker bara njuta.

Tack för alla grattis!!

Rulla, rulla liten bulla