31.1.15

Barnkalaset är över! Det gick alldeles toppen med härliga ungar som leker toppenbra ihop och bra föräldrar.

30.1.15

I morgon är det dags för kalas. Vårt första riktiga barnkalas, och jag, jag både ser ut och känner mig som sju svåra år.
Det kommer hit sju glada femåringar tillsammans med, vad jag antar i alla fall, en förälder.
Jag har inte städat, inte bakat, det får bli som det blir helt enkelt.

Monsters Inc

Hanna har ritat ur minnet.

28.1.15

Av totalt 88,5 poäng på anatomitentan så skrapade jag alltså ihop 77 poäng.
Ibland är jag förjävla bra alltså.

27.1.15

Vecka 29

Vi tjöckar på oss, både jag och Gittan.

Jag klarade det!

Jag klarade tentahelvetet!! Trots mina 1800 liter primärurin så klarade jag skiten!
Nu kan jag släppa det och gå vidare på mikrobiologin. Höpp!

25.1.15

Ni vet, en sån där dag när jag skyller alla fel mina barn gör på mina egna tillkortakommanden. Eller, det kanske ni inte alls vet.
När Pojken skakar av ilska och slår sig i huvudet, då är det jag som visat honom att man gör så. När Fröken hotar, skriker, tjafsar, säger elaka saker, då är det jag som visat henne att man gör så.
Att vi många gånger är en kaosfamilj, det är bara på grund av mig. Eftersom jag är ett kaos. Jag med min förbannade borderline förstör mina barn.
Det kommer krävas otaliga tillfällen med KBT om jag ska fixa tonårstiden.
#hjälpminfemåringärentonåring

24.1.15

Idag har jag varit på både femårskalas och trettiofemårskalas.
På det senare lämnade jag kvar mannen, så vi får väl se hur han mår i morgon (han var alltså ett uns lurig redan efter - vad han själv sa - två öl).
Påväg till festen kände jag mig oerhört sur över att inte kunna dricka vin, väl hemma i soffan är jag jävligt nöjd över att faktiskt inte få.

23.1.15

22.1.15

"JAG KAN LÄSA! Ryyysland."
Hanna står framför spegeln och säger att hon "aldrig blir fin" när hon försöker sätta upp spännen i håret, att hon är ful.
Jag rannsakar såklart mig själv. Jag har aldrig sagt att jag är ful. Även om jag tänkt det så har jag aldrig sagt det.
På riktigt. Hon är fem.

21.1.15

20.1.15

Hanna 5 år

http://www.youtube.com/watch?v=I_JluItTvJA

Balettklänning, biobiljetter, Frostmålarbok, glitterkudde, Annadocka (Frost), kläder, Frostpussel och en alldeles egen jordglob som nu är den nya nattlampan. Hon somnade ovaggad och galet nöjd över hela dagen.
Du underbara barn, min stolthet, mitt livs kärlek. Tack för idag!

Min kära farmor, Gagga, blir bara sämre. Demensen verkar ha tagit henne och allt har gått så himla fort.
Det konstanta dåliga samvetet över att faktiskt inte vilja träffa henne med rädsla för att det inte ska vara Gagga jag träffar.
Det gör ont.

"Det blev en jättehärlig födelsedag!"
Helnöjd femåring.
Tack alla!

Då börjar vi om igen..

Fler flashcards att göra. Nöta, nöta.

19.1.15

En viss liten 4-åring hade lite svårt att somna ikväll..

Livet. Staffans citat, finfina ungar och styrevändning för att kunna fortsätta träna.
Jamen vad roligt att mitt ärende (mina kommande utbetalningar, min livlina, mina pengar) hade "fastnat" i CSN:s system. Detta trots att jag tagit minst 22,5 högskolepoäng.
Nåväl. Det löste sig och om ett par dagar kommer pengen. Leve studiebidraget!!

18.1.15

Två dagar helt utan plugg.
Men nu blir det sängen för i morgon väntar ny kurs, nya utmaningar, ny termin.
Hej mikrobiologi säger jag - ses i morgon!

17.1.15

De där två släpar in halva sina sängar i soffan om morgonen.
Jag skulle behöva sova ett helt år.

16.1.15

Det är ju inte direkt svårt att lacka ur fullständigt på två fredagströtta barn efter en dag med press och stress och två och en halv timmes anatomitentaskrivning. En tenta jag dessutom känner att jag inte klarade, trots allt plugg.
Jag är slut som människa.

Sju små kort

Det är det sista jag ska trycka in. Sju små flashcards om bland annat miktionen, acidos och alkalos. Det vill inte riktigt fastna.
Men annars är jag redo. Redo som bara fan!

15.1.15

I morgon tentar vi av den här helveteskursen. Ska bli skönt. Jag är helt slut på så himla många vis.

14.1.15

Den stora högen kan jag. Jag KAN.
Den lilla, den kan jag nog också,en känner mig något osäker på. Snart sitter det. Jag ska tamejfan klara den här jävla tentan.

13.1.15

Hanna har ritat en skattkarta på förskolan och jag ba: "Åh! Ett nefron!"

Efter att ha repat upp cirka tolv mössor så fick jag äntligen till det!

12.1.15

Anatomi gör mig tjock?

Slutspurt nu. På fredag gäller det!

Pelle tar av sig sin kissiga nattblöja, snurrar den runt i luften och sjunger "Slå dig loss, slå dig fri!"
Underbara mupp.

10.1.15

Sorgligt och underbart på samma gång. #detvarengångensnögubbe

9.1.15

Alla anatomiflashcarden är nu skrivna. Det firas med På spåret och en semla.
Höpp!

8.1.15

Mitt liv är slut.

Men ungarna somnade en hel timme tidigare än igår.
Det kanske går åt rätt håll, trots allt.

Okej, jag erkänner. Det är mycket nu.

Mer än vad jag klarar av att hantera. Att stå emot frestelsernas frestelse - att ha sönder något, vad som helst, är obegripligt svårt.
Här om dagen rök skrivaren.
Jag vill bara att saker ska vara begripliga och hanterbara igen.

7.1.15

V. 26

"Hej bebisen! Jag älskar dig och gillar dig."

5.1.15

Okej. Nu vill jag ge upp. Nu känns anatomiberget ohanterligt, icke klättervänligt och obestigbart. Sinusknutor, hiska buntar och dorsalt hit och ventralt dit. Jag vet ju för fan inte ens vad jag pratar om längre.
Piss och pest och senapsgas.

Tänk vad man kan hinna med på en måndag.

4.1.15

När man städar under ungarnas sängar..
"Ta inte bort dem! Jag ska göra en smet."

Jullovet som blev för långt

Nu har vi varit hemma tillsammans hela familjen några dagar för mycket.
Bråk, bråk och lite mer bråk.

Lite sorgligt är det allt..

Men bort ska den, granen. Och barna är inte sena att hjälpa till.
Nu är det bara deras gran och stjärna kvar. Hanna vill ha kvar den "hela tiden". Jo, tjena säger jag.

3.1.15

Nu har jag blivit en sån där mamma som inte bara tjatar, lagar mat, tvättar, pluggar och härjar, utan nu klipper jag även hela familjens hår också. Ja, inte mitt eget då. Det får proffs sköta.
Men inte för att vara sån, men trots att jag slant lite med rakapparaten på slutet blev resultatet av makens hår inte överjävligt.

Nu smyger den in - våren

2.1.15

Den ena springer runt och upprepar "Det regnar köttballar! Det regnar köttballar!" och den andra gnäller "Monsters Hink! Monsters Hink!"

1.1.15

Nyårsdagen och jag beställer hem våriga gardiner. Om ett par dagar är det vår i vårt hus. Som jag längtar.