Så var det äntligen bröllop igår.
Vi överraskade brudparet med "utan dina andetag" i kyrkan och lyckades väl rätt bra att inte bryta ut i tårar själva.
Vilken dag! Vilken natt!
Tack Annsofie och Putte!!

Då ska jag tydligen sjunga i morgon!
Kul!

Jaha..

Sista körlektionen.

Vi går bara runt här och suckar, jag och Stefan.
Det är väl något sätt att andas ut nervositeten som uppstått.
Suck och hej!

Färdigpackat

Domen blev hård

I morgon halv nio ska vi vara i Eskilstuna för igångsättning.
I morgon!
Fattar ni?
Klockan fyra fick vi veta att i morgon ska Bosse komma.
Bosse mår bra, men väger bara två kilo så dom ser ingen anledning till
att fortsätta vara gravid.
Det är tydligen bättre att plocka ut och mata bebisen som en galning.
Jag är, vi är, sjukt stressade.
Känns som om jag inte hinner med, vill gosa med Hanna bara eftersom
jag har galen separationsångest.
Vi har ju ingen aning.
Det kan lika gärna bli så att vi får vara kvar, flera dagar, en vecka.
Vem vet?!
Har inte fattat.
Jag är inte beredd.
Korv.

När vi satt i väntrummet på BB sa jag till Stefan att jag kände mig
nervös, att jag inte har känt så dom senaste gångerna.
Jävla magkänsla att ha rätt..

Bosseliten

Nu väger bebisen 2040 gram och ligger då - 23,7% under snittet.
Det innebär för mig besök varje vecka på specialmödravården.
Vi ska med andra ord ha med Eskilstuna i beräkningen.
Samtidigt är min cervix förkortad och för att få Bosse att stanna så
länge som möjligt fick jag bricanyl och blev beordrad att vila, inte
röra mig för mycket och att inte bära.
Hej och hå..

Och jag som inte ens har sökt jobbet

Det är väl fan att jag alltid ska ha nerverna utanpå.