"Identifiera dig inte med din diagnos."
Nej då.
Men jag förväntas klara saker på samma sätt som alla andra trots min diagnos.
Jag förväntas inte bli rasande.
Jag förväntas ha samma tålamod.
Varför fick jag överhuvudtaget diagnosen?
För att psykologen tyckte det var lite kul att ställa den?
För att vi inte hade nåt bättre för oss?
Jag har BORDERLINE.
Jag blir rasande, för mig kan en missad tid innebära katastrof, jag älskar i kvadrat, jag hatar lika mycket.
Jag vill göra mig själv illa när det blir svart inuti. Det skulle kännas bättre då. För stunden.

Det är många gånger svart eller vitt för mig. Trots att jag VET att det egentligen inte är så.

Jag ställer skyhöga krav på mig själv samtidigt som jag är osjälvständig och osäker på mig själv.
Jag ÄR inte Jenny Borderline Wahlstedt, men jag bär det med mig vart jag än går. Jag har en diagnos.
En diagnos som i halva mitt liv för mig har inneburit ett känslomässigt handikapp.
Jag kämpar hela tiden.
Sen jag fick diagnosen för över ett år sen har det gett mig FÖRSTÅELSE.
Förståelse för mitt beteende, men att jag förstår innebär inte alltid att jag kan hantera det.
Snälla, kom ihåg det.

Och läs gärna:

http://www.1177.se/Sormland/Stall-en-anonym-fraga/Fragor/Vad-innebar-diagnosen-borderline/

När jag lämnade matteboken för en stund kom jag tillbaka till det här.

Hanna har suttit en stund och gosat in sina fingrar i min mage, sen säger hon, så där naturligt som bara barn kan:
"Du är som en bulldeg."

Det var en väldigt fin, dimmig men solig morgon.

Pelle målar.
Fast mest på sig själv.

Det var en fantastisk dag sett ur musikperspektiv.
Först en singel från kent den 12:e mars, och sen ett helt språjlans nytt, underbart album dagen efter min födelsedag och sen i maj släpper Coldplay nytt album.
Heja!!

Det är bara måndag.
Klockan är bara tjugo minuter i tio.
Jag har redan velat slå mig själv med linjalen och kasta ut böckerna genom fönstret så dom kan göra bilen som Pojken hivade ut sällskap.
"Ma2b - vill du bli sinnessjuk? Välkommen till oss!"

- Där är din tatuering. Ska den vara kvar för alltid?
- Japp! Tills jag blir gammal och grå.
- Men då dör du.
- Ja.
- Då får vi skaffa en ny mamma.

Ok.

Då har vi idag blitt av med Ekeby genom att skriva kontrakt.
Känns toppenhärligt!
Hejdå gammalt.
Välkommen nytt.

Idag har vi varit på kalas hos Alessia och bokstavligen vräkt i oss godsaker.
När vi kom hem fick Hanna feber igen.