30.9.13

Det handlar om det lilla, lilla extra i vardagen.
Som att faktiskt orka göra rent spisen efter matlagning, eller Pelles stol.
Som att dammsuga köksgolvet efter varje måltid eller att orka plocka
undan efter Hannas tejp och klippmani.
Att spontanrensa skafferiet, att spontanbaka kakor mitt i matlagningen
eller att tvätta sängkläderna, inte för att det verkligen behövs utan
för att det luktar så gott med renbäddad säng.
Allt sånt där kan tyckas att det bara ska göras, att det är väl ingenting.
Men för ett år sedan så var det fruktansvärt tungrott, att ens tvätta
kläder, plocka undan eller laga mat var en ansträngning, men visst
blev det gjort.
Det blev gjort. Tvångsmässigt.
Det var så rörigt inuti så att för att ens kunna förstå hur jag skulle
klä på mig
så var det tvunget att vara städat och undanplockat på alla andra ställen.
Allt i Hannas rum uppradat längs med väggarna, gosedjuren i lådan och
dockorna i vagnen eller docksängen.
Samma i Pelles rum. Och i vardagsrummet..
Tvång.
Mitt tvång är borta nu.
Lika så det där jätteröriga inuti.
Nu kan jag hantera att det är lite rörigt inuti samtidigt som det är
stökigt hemma.
Nu funkar det, mitt maskineri.
Nu funkar det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Lämna gärna ett spår efter dig..