När medicinen hjälper.
När medicinen hjälper känner jag mig så pass bra att jag vill sluta
med en av dom.
När den inte hjälper och ångesten kommer smygandes som ett mörkt jävla
monster fyllt av dåligt samvete, skam och skuld, när jag helst skulle
vilja gå vilse i skogen och somna in på en stubbe för alltid, då vill
jag också sluta med den.
Den hjälper ju inte.
Monster, skuld, mörker.
Varför ska jag behöva känna den känslan ens?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett spår efter dig..