13.10.10

Fan.
Nu är klockan så där överjävligt mycket igen.
Mitt hjärta har värkt så där vansinnigt härligt idag igen.
Det har gjort så ont.
För att det är så överfullt.
Av kärlek.
Tack A för idag, för alla ord och tack L för ditt fina meddelande, det gjorde mig varm och gav mig en smygtår.

Jag går ensam in i ljuset.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Lämna gärna ett spår efter dig..