7.4.09

Sömndrucken med plåster på hälen

Hur kan man vara så trött?
Mina dagar börjar på samma vis;
Jag flyger upp ur sängen med hjärtat i halsgropen för att klockan har passerat 9, jag skulle ju komma upp skapligt!
Dumma jag!
Slår på alla apparater för att sen, snurrig och yr av mitt stressade uppvaknande, sätta mig på balkongen för att ta min überviktiga morgonrök.
Nicotinkick.
Stapplar in o sätter datorn i knät samtidigt som jag lyssnar lite på nyhetsmorgon.
Sen sitter jag där, som förlamad. Magen skriker av hunger och huvudet ber om kaffe för att slippa huvudvärk.
Men jag bara sitter.
När jag inser att jag om stund ska börja med lunchen kommer jag äntligen upp på fötter för att koka kaffe o kanske kasta i mig en macka till en genomskumning av SN.
Men sen sitter jag där igen, i soffan med datorn i knät.

Tog mig i kragen lite grann igår dock.
Styrde kosan mot en långpromenad.
I förra årets vårskor trampade jag på mot Oppeby för en kaffe i solen hos mamma.
I förra årets vårskor lyckades jag få skoskav.
Ändras fötter så pass mycket att man kan få skavsko på det sättet eller är det bara ovanan?
På tal om skavsko.
Jag tog mina nya, fina, röda skor när jag skulle gå till gamla bryggeriet idag, vilket inte alls är någon lång promenad.
Det skulle jag ju aldrig ha gjort!
Hur fin o färgglad jag än kände mig.
Mina hälar brinner.
Men jag tänker inte ge upp.. Nej det ska jag fan inte!
Jag ska ha mina nya, fina, röda skor i morgon igen.
Så klart.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Lämna gärna ett spår efter dig..