Okej.
Tjugonioårsångesten är här.
Såg just i spegelen att jag har i mitt liv satt pannan i så djupa veck
att dessa inte slätar ut sig.
Helvetet är nära.
Botoxtown nästa?

Ibland så.

I morgon ska jag tvätta och söka jobb.
Vilken toppenspännande dag va?
Ja, och så ska jag ta hand om fröken H, kanske ta en promenad och sen träna lite vilket jag inte gjort på tre veckor.
Jag tror dessvärre att jag går in på sjukdomsrunda nummer tre nu, skiter i det och hoppas att jag slipper få lunginflammation, som syster har.
Håll tummen.

Jag trotsar dagens halsont och tränar i morgon.
Dumt.
Men jag måste fan.

"Himlen är oskyldigt blå" var en film värd att spendera två timmar på.

Jag saknar dig fru Hesselblom.
Jag saknar dig fröken Fredriksson.
Jag saknar.

Jag va inte tillräckligt snabb..

Igår kändes det bra.

Första maj.
Fattar ni att det innebär att det här året snart är slut??