Lillfröken ramlar i trappen hemma när vi kommit hem från dagis.
Läppen går sönder.
Hon skriker.
Han skriker.
Det kommer blod.
Vad ska jag göra? Ska jag springa in till grannen och be dom hålla i
pojken så jag kan trösta hysterisk Hanna?
Det hela slutar i alla fall med en lugn Hanna på kvällskvisten, men
med en del nappabstinens eftersom läppen gör för ont.
Ett litet hurra för att det gick så fint att somna utan napp!
Inget ont som inte har.. Ja, ni vet, den där smörjan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett spår efter dig..