Sjukhuspremiär

Det började med snor och lite spyor på grund av snoret.
Hon kändes lite varm, men jag tyckte ändå att hon var ganska pigg.
Sen kändes hon lite mer varm än lite så då försökte vi trycka i henne flytande alvedon.
Gick väl så där, men hon somnade i alle fall.
Sen, helt plötsligt så vaknade hon och var sjukt hes och hade svårt att hosta upp det sega slemmet och hon bara grät och grät.
Det rådde lite panik här då jag var ensam och inte visste varken ut eller in.
S kom hem och vi fick till sist komma upp på barnkliniken.
Finaste fröken fick andas lite adrenalin och kortison så hon ska kunna andas lite enklare.
Nu har vi dessutom fått i henne en alvedon, så hon verkar må bättre.
Min lilla lillgris.
Tänk så ont det kan göra i hjärtat och vilken panik man kan få.
Helt nya och sjukt stora känslor.
Jag älskar dig min lilla Hanna.
Tack mamma, pappa och syster för all hjälp idag! ♥