Blä o tvi!

Så mår man som ett utskitet blåbär igen.
Förbannade spruta.
Min arm går inte att använda.
Sprutarmen alltså.
Nu förstår jag hur svärmor har det med sin frusna axel.
Jag har så otroligt ont i huvudet idag igen och är så trött att jag skulle kunna..
..kunna..
..äh! Jag är trött som fan!
Skulle vara skönt att få sova gott om nätterna den tid som är kvar innan Gunilla behagar komma till världen.

I dag är det föresten nedräkning från 100 till beräknad förlossning.
Oj.
Oj oj.