Videon, eller snarare Blogger är skräp i kubik så i morgon fixar jag
mig ett youtubekonto.
Inget mer sitta i timmar för att lägga upp en video som ändå inte funkar.
Nu ska jag mentalsova för morgondagens löprunda.
Gnatt gott folk.
PoK
31.8.10
Hanna Bianca är trött.
Hon tokdäckade efter att ha svept en flaska välling redan innan klockan 8.
När hände det senast liksom?
Det har varit en dag med massor av intryck.
Det har krypits och inte har hon velat sova just därför.
(Vem hade velat sova när man just har lärt sig något nytt??)
Så har vi varit hos vänner i deras nya, fina hus och sen på tapetbutiken och fått med oss ett par prover hem till köket.
Sen bar det av hem till goaste kusinen Leon som fyllde 4 år idag.
Fullt ös.
Hela dagen.
I morgon är det tydligen så att jag ska ut i skogen med Kim och springa.
När hände det senast??
Jag kommer typ kräkas.
Av utmattning.
Jag återkommer hur som i ärendet så ni får veta hur det gick för Jenny, 28 år, som inte har tränat sedan hon slutade spela fotboll 1997.
Höpp!
Hon tokdäckade efter att ha svept en flaska välling redan innan klockan 8.
När hände det senast liksom?
Det har varit en dag med massor av intryck.
Det har krypits och inte har hon velat sova just därför.
(Vem hade velat sova när man just har lärt sig något nytt??)
Så har vi varit hos vänner i deras nya, fina hus och sen på tapetbutiken och fått med oss ett par prover hem till köket.
Sen bar det av hem till goaste kusinen Leon som fyllde 4 år idag.
Fullt ös.
Hela dagen.
I morgon är det tydligen så att jag ska ut i skogen med Kim och springa.
När hände det senast??
Jag kommer typ kräkas.
Av utmattning.
Jag återkommer hur som i ärendet så ni får veta hur det gick för Jenny, 28 år, som inte har tränat sedan hon slutade spela fotboll 1997.
Höpp!
30.8.10
Hanna Bianca bara ääälskade Elgigantens reklam.
Om hon slumrade till kunde hon till och med vakna för att få se och höra reklamen.
Så har dom jävlarna bytt!
What the face?!
Elisabeth Andreasson – Morning Train
Om hon slumrade till kunde hon till och med vakna för att få se och höra reklamen.
Så har dom jävlarna bytt!
What the face?!
Elisabeth Andreasson – Morning Train
28.8.10
Jag sitter fortfarande här och tycker att lillkillen som säger sig ha fått narkolepsi av svinsprutan är pinsam och läskig.
Han kanske hade fått den diagnosen till och med?!
Nåväl.
Han besökte i slutet av veckan vårt favoritprogram (?) Nyhetsmorgon på TV 4.
Bredvid honom satt en gubbe med någon högre ställning från läkemedelsverket och på hans andra sida satt hans mamma.
Han var lite bitter den här unge herrn och satt demonstrativt och gäspade hela tiden under hela intervjun.
Och då menar jag fan HELA tiden.
Han skulle verkligen, verkligen visa att han verkligen hade blivit jätte trött minsann.
Tror att hans mamma hade sagt åt honom att gäspa lite extra under intervjun.
Så han gäspade vid ett tillfälle cirka fem gånger inom loppet av en halv minut.
Hur som.
Vi tyckte att det hela kändes så pinsamt och obekvämt så vi var tvungna att byta kanal.
Sen funderar jag lite över allas vår Bodström.
Charmig kille det där.
Det blir så svettigt.
Och med skjorta och allt..
För att fortsätta i den politiska tankebanan så är våra toppar här i stan ganska charmiga dom med.
Wachtmeister, eller vad han heter.
Och han Danielsson.
Den förstnämnda hörde jag på radion här om dagen där han låtit spela in en reklamsnutt där han tycker att pengarna ska hamna på det rätta stället.
Hoho!
Jo jo, minsann.
Och den där Danielsson.
Orka?
Annars är jag glad över att fröken K som har haft en sådan bloggtorka sista tiden har börjat skriva igen, nästan dagligen.
Jag är också vansinnigt glad över att jag har en sådan underbart fin dotter som idag lite olyckligt stod på näsan när hon försökte krypa med hela fotsulorna i golvet.
Framtungt blev det - och vips - så stod lilla fröken Hanna Bianca på näsan.
Kanske att hon borde lära sig att krypa på knäna först..
Och välkomna hem familjen Iwar!
Han kanske hade fått den diagnosen till och med?!
Nåväl.
Han besökte i slutet av veckan vårt favoritprogram (?) Nyhetsmorgon på TV 4.
Bredvid honom satt en gubbe med någon högre ställning från läkemedelsverket och på hans andra sida satt hans mamma.
Han var lite bitter den här unge herrn och satt demonstrativt och gäspade hela tiden under hela intervjun.
Och då menar jag fan HELA tiden.
Han skulle verkligen, verkligen visa att han verkligen hade blivit jätte trött minsann.
Tror att hans mamma hade sagt åt honom att gäspa lite extra under intervjun.
Så han gäspade vid ett tillfälle cirka fem gånger inom loppet av en halv minut.
Hur som.
Vi tyckte att det hela kändes så pinsamt och obekvämt så vi var tvungna att byta kanal.
Sen funderar jag lite över allas vår Bodström.
Charmig kille det där.
Det blir så svettigt.
Och med skjorta och allt..
För att fortsätta i den politiska tankebanan så är våra toppar här i stan ganska charmiga dom med.
Wachtmeister, eller vad han heter.
Och han Danielsson.
Den förstnämnda hörde jag på radion här om dagen där han låtit spela in en reklamsnutt där han tycker att pengarna ska hamna på det rätta stället.
Hoho!
Jo jo, minsann.
Och den där Danielsson.
Orka?
Annars är jag glad över att fröken K som har haft en sådan bloggtorka sista tiden har börjat skriva igen, nästan dagligen.
Jag är också vansinnigt glad över att jag har en sådan underbart fin dotter som idag lite olyckligt stod på näsan när hon försökte krypa med hela fotsulorna i golvet.
Framtungt blev det - och vips - så stod lilla fröken Hanna Bianca på näsan.
Kanske att hon borde lära sig att krypa på knäna först..
Och välkomna hem familjen Iwar!
Jösses Amalia!
Eller, varför då?
I alle fall.
I går var jag och Hanna hemma hos en gammal vän, Therese i hennes hus.
Jättemysigt.
Vi drack te och pratade en massa och jag fick med mig en hel hög med kläder till Hanna.
Det är förvånande enkelt att prata med Therese trots att det var säkert 10 år sedan vi umgicks kontinuerligt.
Jätteskoj!
För att inhandla dagens middag så besökte vi inte mindre än tre av Nyköpings största matvarubutiker.
Vad gör man inte när man lyckats komma på vad fasen man kan tänka sig äta till middag?!
Eller, varför då?
I alle fall.
I går var jag och Hanna hemma hos en gammal vän, Therese i hennes hus.
Jättemysigt.
Vi drack te och pratade en massa och jag fick med mig en hel hög med kläder till Hanna.
Det är förvånande enkelt att prata med Therese trots att det var säkert 10 år sedan vi umgicks kontinuerligt.
Jätteskoj!
För att inhandla dagens middag så besökte vi inte mindre än tre av Nyköpings största matvarubutiker.
Vad gör man inte när man lyckats komma på vad fasen man kan tänka sig äta till middag?!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)