..inte vet väl jag!

Jag sitter fortfarande här och tycker att lillkillen som säger sig ha fått narkolepsi av svinsprutan är pinsam och läskig.
Han kanske hade fått den diagnosen till och med?!
Nåväl.
Han besökte i slutet av veckan vårt favoritprogram (?) Nyhetsmorgon på TV 4.
Bredvid honom satt en gubbe med någon högre ställning från läkemedelsverket och på hans andra sida satt hans mamma.
Han var lite bitter den här unge herrn och satt demonstrativt och gäspade hela tiden under hela intervjun.
Och då menar jag fan HELA tiden.
Han skulle verkligen, verkligen visa att han verkligen hade blivit jätte trött minsann.
Tror att hans mamma hade sagt åt honom att gäspa lite extra under intervjun.
Så han gäspade vid ett tillfälle cirka fem gånger inom loppet av en halv minut.
Hur som.
Vi tyckte att det hela kändes så pinsamt och obekvämt så vi var tvungna att byta kanal.

Sen funderar jag lite över allas vår Bodström.
Charmig kille det där.
Det blir så svettigt.
Och med skjorta och allt..
För att fortsätta i den politiska tankebanan så är våra toppar här i stan ganska charmiga dom med.
Wachtmeister, eller vad han heter.
Och han Danielsson.
Den förstnämnda hörde jag på radion här om dagen där han låtit spela in en reklamsnutt där han tycker att pengarna ska hamna på det rätta stället.
Hoho!
Jo jo, minsann.
Och den där Danielsson.
Orka?

Annars är jag glad över att fröken K som har haft en sådan bloggtorka sista tiden har börjat skriva igen, nästan dagligen.
Jag är också vansinnigt glad över att jag har en sådan underbart fin dotter som idag lite olyckligt stod på näsan när hon försökte krypa med hela fotsulorna i golvet.
Framtungt blev det - och vips - så stod lilla fröken Hanna Bianca på näsan.
Kanske att hon borde lära sig att krypa på knäna först..
Och välkomna hem familjen Iwar!