Jag visste att psykplaceringen skulle slita mig i stycken, framkalla det mörka, mörka svarta. Men jag visste också hur mycket det skulle komma att ge mig. Men just nu är jag trasig. Jättetrasig. I själen.
Jag har ett enormt behov att få reflektera. Få prata om det som händer och ha någon som kramar om mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett spår efter dig..