..inte vet väl jag!

Jag lackade lite förut. Fast jag tog god tid på mig att formulera mina känslor och tankar. Det blev typ såhär:

NEJ. Man är inte rasist för att man uttrycker sin oro över det som sker och vad konsekvenserna blir när MÄNNISKOR (ja - människor - samma sort som vi - människor) flyr för sina liv. Jag är också orolig, men inte över samma saker som många andra verkar vara. Jag struntar i mitt och ditt, jag kan dela med mig, det lärde mina föräldrar mig redan som barn. En för övrigt mycket bra egenskap som jag nu försöker lära mina barn. (Det är lite kämpigt stundtals, så jag förstår att det finns föräldrar som gett upp..men skam den som ger sig, för det ska bannemej bli bra folk av mina barn.)
Jag är orolig över den brist på empati som finns, orolig över den stora egoism som finns, kylan och rädslan jag ser. Jag är orolig för vad som kommer hända i Sverige när folk läser Fria tider och Avpixlat och inte lär sig vad källkritik är och hur man använder det. Hur rykten och historier sprids och förvrids likt viskleken jag lekte som barn.
"Vi då? Våra gamla? Våra hemlösa? Vi har inte råd att ta emot ALLA flyktingar!"
Nej. Det har vi förmodligen inte och det ska vi ju heller inte göra. Hörde ni det?! Vi i Sverige ska alltså INTE ta emot Syriens alla flyktingar. Jag är så urbota LESS på det argumentet - att VI inte har råd att ta emot ALLA flyktingar.
Lägg för i helvete ner! (För om ni verkligen tror att vi ska det så måste ni vara %##%%#<**!!)
Jag har sett urlöjliga argument i sociala medier angående hur dessa människor, eller som de kallats "lyxflyktingar", kommer hit för att ta saker ifrån oss, våra skattepengar, vår tandvård, våra jobb och fan och hans moster vet vad mer de tänker ta ifrån oss så vi får det sämre. Där tänker jag: gör något åt ditt eget liv för i helvete! Börja där. Börja nu!! Utbilda dig, ta dig ett jobb, (jo, det finns visst jobb!) gör något vettigt! Typ alla som inte redan har pluggat upp hela sitt CSN kan plugga och ta lån (och bidrag!!). Bli någonting, gör karriär, känn dig stolt. Man får!
Sluta vara så jävla bitter, arg och rädd.
Själv har jag inte haft en fast anställning sedan jag slutade jobba på Freis bageri 2005, jag har gått på a-kassa, jag har varit sjukskriven (bidragstagare!!) Jag har hankat mig fram sedan jag tog studenten för 14 år sedan, men inte har jag gått på livets hårda skola eller blivit bitter, sur och rasistisk för det.
Jag har nämligen alltid haft en grundtanke om att alla människor är lika mycket värda och även det tänker jag pränta in i mina barn.

Sluta vara så in i helvete nojiga nu och tjafsa om ett öga för ett öga, rättvisa hit och dit, mitt och ditt och visa bara lite medmänsklighet och kärlek en stund. Gör istället vad du kan för att göra världen till en varmare plats och under tiden så tror jag att våra folkvalda, både här och ute i Europa kommer att lösa det här på ett bra sätt, till sist.

Puss och kräm