..inte vet väl jag!

Inatt bodde jag i ett superhajpat höghus i Stenkulla och på bottenvåningen var det bröllop.
Kissnödig blev jag och den enda toaletten som fanns var inuti en liten, liten gran.
Någon snodde min mobil som ändå var så avancerad så jag inte kunde ringa på den så jag kunde inte få tag på Christine och säga att jag inte kunde komma då jag även villat bort mig i en massa labyrintlägenheter någonstans högst upp i superhajphuset.
Christine lyckades dock få fatt på mig på min gamla Nokia 3310 och kunde då berätta hur besviken hon var på mig och att hon nu dessutom hade fått någon slags mushosta och 43 graders feber eftersom hon hade stått ute, länge, länge i kylan och väntat på mig.
Jag försökte förtvivlat ta mig ut ur huset, men då kom Peter Jöback, (fast det var så klart inte Peter Jöback, bara nästan) och tvingade i mig en massa LSD så jag försvann bort.
Christine - du är väl inte besviken och arg på mig??
Och du har väl för guds skull ingen superhög feber eller någon mushosta?
I natt vill jag sova ifred.
Mycket begärt?