Motvilligt del no:I

Jag ska motvilligt erkänna att gårdagens kentkonsert inte var den bästa jag varit på.
Även om jag så klart kände mig fylld av det sedvanliga lyckoruset.
Det var alltså 12 år sedan jag var på min första konsert med kent.
Detta skedde på Münchenbryggeriet den 4:e februari 1998 och vi eskorterades av Erikas mamma Lisbeth och i skolan dagen efter jämförde vi blåmärken eftersom vi så klart stått längst fram och mosats mot kravallstaketet.
Året var 1998 och jag var 15 år.
Jag kan fortfarande bli lite fjortisfjantig när vi stöter på Sami eller Martin på stan.
Det ska jag erkänna.
Sedan dess har jag varit på ett antal konserter med kent.
Jag håller inte ens räkningen längre.
Jo.
Kanske.
Om jag får tänka efter..