Handdukar och naveläckel

I går var vi ute på äventyr.
Efter att min kära mor och syster vart på besök med kaffe och bullar bar det av mot Jysk för handduksinköp.
Det behövs tydligen mååånga handdukar när det bajsas, dregglas, kräks och kissas och när en själv skulle kunna ta anställning som kossa på Arla.
Sen åkte vi hem till faster Sandra så hon och barnen fick hälsa på vårt lilla underverk.
Där invigde Gunilla sin faster genom att premiärkräkas på henne.
Dom säger att det är sånt man får räkna med, men det kändes ju i alla fall inte helt okej.. tur dock att det var en i familjen och ingen annan.
I dag har vi navelbekymmer.
Navelstumpen på skitungen har lossnat halvt och fy helvete vad det stinker apa!
Det trodde jag inte, men fy jävla helvete!
Både S och jag är lite känsliga när det kommer till just naveln så där och vi vet inte riktigt hur vi ska gå till väga med att göra rent och hantera den där halvlösa, bruna, stinkande stumpen.
Men vi löser väl det med så småningom.
Dagens mål är att hälsa på hos Newmarket Town och hemma hos den andra halvan kusiner.
Leon längtar efter sin lilla kusinbebis. ♥
Vi får se hur det går, jag ogillar att isolera mig, men det är fan inte enkelt att bara tuta iväg.
Men jag vänjer mig väl vid det också.