Efter en dag fylld av frustration över ett nytvättat hår och onda fogar så tog jag mig till sist i kragen.
Skulle ner på stan för att fika med Kim, men ställde in i sista minuten.
Tio minuter senare ångrade jag mig och hörde med honom om det gick för sig att ändra sig och om han fortfarande fanns till mitt förfogande.
Tur att jag faktiskt kom iväg.
Nu har jag förvisso ont som en tokig, men det var det värt.
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett spår efter dig..