Det där med att råka knyta in håret i en soppåse..

http://youtu.be/w-0CS-T1HUQ

Sicken dag!

S tog bussen till tåget eftersom vi ändrat tiden för fröken på
förskolan vilket innebar en stressfri morgon för mig och barnen.
Sen drog Pojken och jag på stan och mötte upp farbror Kim. Där satt
han, Pojken, i sin gröna, fula och smått värdelösa resesulky och bara
njöt och sjöng lite.
Efter lunch drog vi till hamn för sommarens kanske sista glass och sen
en lång promenad innan vi plockade upp en nöjd Hanna på dagis.
Påväg till bilen smög vi in i Allhelgona där det spelades fyrhändigt
på orgeln så det brölade i hela kyrkan.
Förstå vilken häftig upplevelse för en treåring att gå in i en kyrka
för första gången och det dånar orgelmusik så man tror att hela kyrkan
ska braka ihop, speciellt när mamman just innan sagt att i kyrkan får
man vara tyst.
Hur som helst. Det blev en dag helt och hållet utan stress, och det
mina vänner, det stärker mig så pass att jag nästan känner mig en hel
decimeter längre.

Vi tittar på idol och Hanna klämmer ur sig:
"Dom där killarna på tv:n dom ser äckliga ut."

Biggan och jag benade ut min ilska idag.
Sen blev jag trött, tom. Strax efter det kom ångesten.
Sen sov jag på soffan.
Tack min underbara familj för att ni tar hand om mig och låter mig ta
hand om mig själv.

Jag är arg.
Arg, vilsen och handfallen.
Det låser sig.
Det bara låser sig och jag blir så jävla arg.

Idag känner jag mig ihålig.
Då tvingar jag mig själv till att göra grejer för att det där ihåliga
inte ska bli större.
Men då blir jag trött.
Tack för kalasande idag mamopap och Helena med familj.
Puss!