17.8.13
16.8.13
15.8.13
14.8.13
Drog med min bättre hälft i någon slags sorteringshysteri idag.
Städskåp, pryllådor, medicinskåp, pappershögar, barnkläder, kartonger,
plast och papper skulle sorteras, städas och kastas.
Fy jäklar så skönt!
Jo, visst flyttade vi för lite mindre än ett år sedan och slängde
halva lägenheten, men av någon märklig anledning så läggs saker på
hög, oavsett om det är skräp eller spar, när man har barn.
Städskåp, pryllådor, medicinskåp, pappershögar, barnkläder, kartonger,
plast och papper skulle sorteras, städas och kastas.
Fy jäklar så skönt!
Jo, visst flyttade vi för lite mindre än ett år sedan och slängde
halva lägenheten, men av någon märklig anledning så läggs saker på
hög, oavsett om det är skräp eller spar, när man har barn.
"I skogen så finns det ett monster, ett jättejättestort monster som
rivs och biter på folk. Det stora, stora monstret kanske äter en macka
också."
rivs och biter på folk. Det stora, stora monstret kanske äter en macka
också."
Hon har så mycket att berätta och så mycket att tänka på när det ska nattas.
Som till exempel att "det var ju inte läskigt på hajen, inte alls" och att "det har varit en jättejättebra dag".
Funderingar på det mesta, på spöken, monster och vilka som går på hennes dagis, på farfar som hon förövrigt tyckte sig se på stan idag och hälsade på. Och jo visst. Lite lik var han allt.
Egentligen skulle jag vilja ligga där i timmar och lyssna på henne och besvara hennes frågor.
Underbara.
Sorterat under:
dagis,
det sagda,
fundringarna,
Hanna Bianca,
sömnen
13.8.13
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)