Jag är trött.
Och har ont.
Ont i mina drygt 2o.ooostegförtredjedageniradfötter.

PoK

Men, kom hem då!

S är kvar på jobbet.
De har haft ett event för Miltronic idag.
Så himla typiskt en sån här dag när jag känner mig lite deppad och behöver honom så där extra mycket..

Påkörd

Idag blev jag påkörd när jag var ute och gick.
Eller, påkörd, det låter så drastiskt.
Men jag blev ju det.
Han körde ju faktiskt på mig.
Gubben.
Med bilen.
Så.
Jag har alltså blivit påkörd.
Allt gick bra, jag har inte skadat mig eller något och Hanna mår fint.
Jag blev bara otroligt chockad.
Och är det fortfarande.
Jag skulle gå över på övergångsstället vid Rhodos på väster.
På andra sidan gatan stod en cyklist och väntade på att få cykla över.
Gubben i bilen stannade.
För cyklisten.
Jag och cyklisten började röra på oss samtidigt, men när cyklisten åkt förbi gubben i bilen så började han rulla..
Han såg mig inte och körde på mig från sidan in i min höft och jag bankade på huven och skrek "Men herre gud!"
Jag blev sjukt chockad och började hyperventilera.
Killarna på Rhodos kom ut och med ett glas vatten och kollade läget och jag bara grät.
När jag lugnat mig började jag gå vidare och då kom gubben som kört på mig springandes och ville se hur allt gått.
Jag sa åt honom att släppa det då allt gått bra, han var helt skärrad.
När jag ringde S för att berätta så sa han åt mig att gå försiktigt.
Jag blev fan arg.
Jag går ju för i helvete försiktigt.
Jag ser mig för åt alla håll hur många gånger som helst och stannar flera meter från vägen.
Men vad hjälper det när de inte ser mig?!
Kan inte sluta tänka på vad som skulle kunna ha hänt om det var vagnen han kört in i.
Nu tycker jag dessutom synd om gubben i bilen..
Om ni i framtiden hör talas om en tjej med en grå barnvagn som står vid ett övergångställe och som aldrig kommer över så kan det vara jag.
PoK från en fortfarande chockad J

Jösses! Första juni idag. Nu är det sommar!
Eller nåt.
Men inte skiner solen.

Ska galeja i helgen.
Detta händer inte så ofta så vart ska man spendera sina timmar för att kvällen ska bli tipptopp?

Har tappat stinget.
Så kan det vara.
Dessutom har jag fastnat på Petra Mede Show - sista avsnittet.
Tur.
Att det är sista avsnittet alltså.
Skumt.
Jag kanske är trög, men jag förstår faktiskt inte.
Inte alls.
Kan någon förklara??

Mmm..gott?

Vill man verkligen tugga på dom här...?

Hanna berättar om sin dag

..och om hur mycket hon älskar sin nya tröja!

Mötte upp Kim för en promenad i morse.
Känns som om den där meningen har blivit skriven tidigare här på bloggen.
Men.
Det är ju lite så mina dagar kan se ut.
Nåväl.
Medan Kimpa barnvaktade en sovande Hanna strax innan lunch så tog jag ett varv på H&M och roffade åt mig en hög med kläder.
Jag behåller två.
Alltid något.
Efter lunchen fortsatte jag min promenad.
Hade väl egentligen tänkt att gå hem, men fick ett ryck och gick grusvägen till Brandholmen i ett rasande tempo.
Senare stöter jag på Kusin och får Hannas present - den fina bodyn som Hanna har på sig på bilden i ett tidigare inlägg.
TACK SOM FAN Linda! ♥
Då hade jag i alle fall trillat fram de dryga 20.ooo stegen så jag satte mig på gården i gräset medan Hanna sussade vidare i sin vagn.
Då avskydde jag verkligen att vi bor högst upp.
Vi bor där vi bor så länge vi inte bor någon annanstans så att säga..
Dessvärre.
Slutresultatet av dagens steg blev i alle fall: 22.290
En (bra) början..

Grattis fina Johanna!

Fick ett sms om att min kompis Johanna för 40 minuter sedan äntligen fick träffa sin lille bebis.
Grattis min rara Munkedalerska till din lille pojk! ♥
Är gråtig.