En helt vanlig dag med Kungen

I morgon tänkte vi kolla på Hans Majestät Konungen.
Han kommer ju hit, till vårt slott.
Hanna är exajted!
(Jag med. Jag gillar Kungen.)

Snälla säg att ni också blir arga

Ja, på era barn alltså.
Säg att ni också når bristningsgränsen även om ni kanske räcker till
lite mer än vad jag gör.
Snälla säg att ni också måste skrika och härja på dom.
Idag har känslan av att vara världens sämsta mamma slagit mig i magen
en handfull gånger.
Hon börjar pigga på sig.
Inte vi.
Orken och tålamodet är flera ljusår bort.
Biggan brukar säga att vissa barn (och även vuxna ibland) måste man
gorma på för att få dom att lyssna.
Jag är så jävla trött på det bara.
"Sluta skrik nu Hanna!" "Jag orkar inte mer nu." "Nu räcker det med
gnäll Hanna!" "Du behöver inte skrika, vi hör vad du säger ändå." "Om
jag hade fått allt jag ville genom gnäll och gråt hade jag haft
jättemycket saker." "Skrik inte!" "Lägg av med gnället!" "Knuffa inte
din lillebror!" "Dra inte Pelle i håret!" "Kan du lyssna på vad jag
säger?!" "Jag orkar fan inte mer nu!" "Du måste lyssna!" "Faaaan!"
"Sluta hoppa i soffan snälla Hanna." "Hör du mig?" "Slåss inte! Vi
slåss inte i vår familj." "Du får gärna hjälpa till men då måste du
lyssna." "Sluta skrik nu!" "Helvetesjävla fiskpinne!"
Stamp, stamp. Smäll i dörr. Andas.
Jag blir så trött.
Så trött.
Varför smäller jag i dörren?
Trettioett år gammal.
All energi, allt argt måste ta vägen.
Ta plats.
Genom smällen i dörren.
Genom att stampa hårt i golvet för varje steg.
Det måste få pysa ut.

Här sitter jag och dricker mitt kaffepåmatenkaffe.
Jag har varit arg.

Igår sa Stefan att det är lika bra att vi river av förkylningen hela
familjen på en gång.
Jag vetefan..

Fäntästiska göllongar

http://www.youtube.com/watch?v=QNLnkYrKGFQ

Hanna snodde min mobil.
Tog lite kort.
Här är några utvalda av de hundra hon tog..

Idag klarade jag av att ta hand om mina två sjuka barn i sju timmar
när jag dessutom själv är sjuk.
Det tar sig.
Jag ser en ljusning och känner mig hoppfull.

När stora börjapådagissjukan slår till.

Hade höga förhoppningar om en fyra vi skulle kolla på idag.
Fågelbovägen.
Nära dagis.
I stan!
Men nej. Nej!